Efter att flytt livet genom böckernas värld så tänkte jag att det vore dags att upptäcka den riktiga världen runt omkring mig genom att äntligen göra min livs resa till vackra Neapel, italiens 3:e största stad efter Rom och Milano. Jag som alltid varit intresserad av historia gör allt så mycket mer speciellt, och jag ser fram emot att upptäcka nya delar av ett land som jag besökt ofta som barn men aldrig riktigt vågat resa till själv. Mina nepolianska rötter har skapat en ”hemlängtan” som jag aldrig riktigt vågat erkänna. Att jag valt att bila och inte flyga ner till Neapel i en Fiat 500 blir lite av grädden på moset ändå.
Fiat 500 är lite mysig som den är charmig. Jag har hela tiden visualiserat hur jag håller hårt i ratten med ett stort leende på läpparna när jag närmar mig denna vackra stad söder om Rom. Men när syrran frågade mig om jag verkligen tänkt igenom detta med tanke på bilens urusla belysning så fick jag mig en tankeställare. Aldrig hade jag ens tänkt tanken att detta kunde bli ett potentiellt problem men efter att jag tog mig en funderade så insåg jag att vägarna i Italien är allt annat än upplysta, särskilt under vintertid. Resan bär efter nyår och jag insåg att jag behövde agera fort om jag skulle hinna lösa problemet. Jag tog två djärva beslut i förebyggande syfte, jag en liten ledramp i fronten och monterade därefter 2 små extraljus som ger mig lite bättre räckvidd och bredd än bilens standardbelysning.