Religiös läggning


Jag har känt mig matt och allmänt småsjuk i ett par dagar. Antingen beror det på att jag nyligen slutat ta mina antidepressiva tabletter och att kroppen känner abstinens trots att jag trappade ner i ungefär en månads tid, eller så blev jag sjuk för att operan Parcifal som jag såg i söndags var så fruktansvärt dålig. Det måste vara Parcifal. Ja, ska man se en riktig opera för första gången så ska man definitivt inte välja Parcifal. Det var ganska intetsägande musik och störande mycket kristna teman och värderingar.

Jag har annars ett sjukt stort intresse för religion. Detta samtidigt som jag alltid haft en ganska negativ uppfattning av fenomenet som sådant. Jag tror att jag försökte vara kristen ett tag när jag var liten. Min familj är inte mer troende än svenssons i allmänhet (typ de döper sina barn i kyrkan), men jag hade en kompis vars familj var med i Missionskyrkan och genom henne vann jag tillträde till deras aktiviteter. Det var dock mycket i den kristna läran som jag fann osannolikt och jag funderade på hur man egentligen skulle kunna bevisa att Gud existerade. Gud var ju så förbannat tyst nu för tiden. Bibeln var full av mirakler och andra synliga tecken på hans närvaro, men vår egen tid var tydligen inte i behov av något sådant.
Vid tiden för min konfirmation (som jag endast gick igenom just för att det var så roligt och intressant att läsa om religion) hade jag börjat förvärva min nuvarande negativa syn på de etablerade världsreligionerna, till förmån för… New Age. Det som lockade mig till nyreligiösa idéer var faktiskt det som de ofta brukar kritiseras för av personer som är religiösa på ”riktigt”: att det är som ett enda stort smörgåsbord där man själv kan välja ut det som man gillar. För att citera min serie New Age: ”Ingen central auktoritet bestämmer hur det ska vara”. Sedan finns det ju förvisso New Age-sekter också.

Denna min andra tro höll dock inte heller så länge innan jag gick över till att bli någon slags agnostiker. Ateistisk agnostiker kanske man kan kalla det för. Jag tror inte på att det finns någon högre makt, men anser samtidigt att det inte är något som vi säkert kan veta. Jag är inte i behov av någon gudstro, ärligt talat så skulle det för mig personligen kännas som att stympa mitt intellekt, men om det funkar för andra, så… Good for them. Men, som sagt, det här med religion är ändå vansinnigt intressant (ibland kan jag rent av bli sexuellt upphetsad av att läsa religiösa texter eller facklitteratur om religion, men det beror kanske på andra saker).

Nu ska jag börja förbereda mig inför opponeringen av B-uppsatserna. Min, som jag skrev tillsammans med en annan tjej i min klass, handlar för övrigt om hur mycket litteratur inom religionsavdelningen som BTJ recenserar och hur stor del av denna som tillägnas kristendomen, någon av de andra världsreligionerna, samt nyreligiositet…

  • http://www.blogger.com/profile/13872281779827534403 Nickan

    Mirakel är något jag tycker står i vägen för innehållet i Bibeln. Och djävulen! Ett intressant evangelium som inte längre finns med i Bibeln – är Tomasevangeliet. För mig, personligen, betyder det mycket. Som visdomsord eller kanske som prosa.Evangeliet är skrivet 100 år efter Kristus och det är, som jag har förstått det, den äldsta texten man funnit.Jag har en bok (som jag inte kan hitta för tillfället) där det sägs att man även har hittat fragment av samma text (?) 85 år efter Kristus.Längst ned i Wikin finns en länk till evangeliet:http://sv.wikipedia.org/wiki/Tomasevangeliet(Jag vet inte hur man gör länkar när man kommenterar, så jag klistrar helt enkelt in den.)

  • http://www.blogger.com/profile/06211095992353113280 Malin

    Jag var New Age-are utan att veta det i gymnasiet. ÅH, New Age, så härligt, så skamligt. Nu blev jag inspirerad och måste blogga lite.

  • http://www.blogger.com/profile/09513866212871593402 Li

    Ah, Tomasevangeliet. Jag har inte läst det, men fattat det som att det är en gnostiskt inspirerad text bestående av en massa visdomsord från Jesus.Markusevangeliet har jag för mig är det äldsta av evangelierna, skrivet ungefär 70 e.v.t. Men nog är det lustigt att Paulus, vars texter tillkom före evangelierna, knappt nämner nånting om Jesus liv när det finns så många målande beskrivningar i evangelierna…Rent poetiskt (eller som fantasy) kan jag också ta till mig bibeltexter, men jag börjar faktiskt få en allt mer negativ syn på Jesus, trots att mannen säger ett och annat bra här och där. Kastar man ur sig en massa kryptiskheter som kan tolkas lite hur som helst, kan man heller aldrig direkt anklagas för att ha fel utan det blir omgivningen som får bära alla tillkortakommanden.

  • http://www.blogger.com/profile/13872281779827534403 Nickan

    Hmm … nu har jag funnit boken jag (felaktigt) refererade till. Den heter ”De gnostiska evangelierna” och är en slags vetenskaplig avhandling skriven av Elaine Pagels (utgiven av W&W 1999, skriven 1979. Översättning och förord av Anders Hultgård). I boken sägs att Koesters vid Harvard-universitetet ”framkastat” en teori om att Tomas-evangeliet kan basera sig på traditioner äldre än Nya Testamentet omkring 50-100 efter Kristus.Boken är intressant eftersom den visar på att kristendomen var en mycket bred religion i sin vagga. Det fanns många olika församlingar med olika organisation. Vid 200-talet ska situationen vara annorlunda. Den ortodoxa kristendomen har då en hierarkisk organisation och ser sig som den enda ”sanna tron”. Vid 300-talet får de militärens stöd, då Kejsar Konstantin omvänder sig, och kan börja förfölja ”kättare”, ”heretiker” och dessas böcker brändes.Tomas-evangeliet är en (av många) kristna texter som fanns innan förstörelsen av dem påbörjades på 300-talet.Anders Hultgård definierar gnosticismen på följande sätt i förordet:”… gnostcismen är en religionsströmning som uppstått utanför och oberoende av kristendomen.”Alltså bör inte Tomas-evangeliet definieras som gnostisk. Men, samtidigt är det ett vedertaget begrepp på bland annat Tomas-evangeliet. Gnosticism enligt definieringen, ska vara ett myller av olika religioner och influenser; ungefär som vår tids New Age.

  • http://www.blogger.com/profile/09513866212871593402 Li

    Haha, dåtidens new age…Jag har fått intrycket av att så fort en text sägs vara gnostiskt inspirerad, så ses det genast som ett skäl för kristna att inte ta den på allvar. Men jag är inte så insatt. Låter som en intressant bok 🙂