Odöda och sidensvansar

Av nån anledning brukar jag koppla sidensvansar till barndomens julstämning. De brukade dyka upp i våran trädgård och äta gammal frukt när vinterkylan började sätta in. Jag var otroligt fascinerad av de små tofsarna på deras huvud och deras ringande läte gick heller aldrig att ta miste på.

Annars har jag haft en period då jag haft lite svårt att skriva här, eftersom det känns som att man inte har särskilt mycket att berätta för tillfället. Min praktik på konsthallen skulle egentligen ha slutat den här veckan, men blev förlängd med tre månader. Det kommer inte leda till någon fast anställning, men Arbetsförmedlingen ser ändå ett värde i att jag är där, nämligen att det håller igång min sociala sida. Och, ja, jag trivs ju där och får rent av lite ekonomisk ersättning, så…

Under Allhelgonahelgen kunde man förresten se en del märkliga saker i Sandviken. Se bara på det här fotot. Är det spöken… eller zombier? Här kan man se mer av det hela.

Höjdpunkten under Allhelgonahelgen var annars när jag och Joacim tittade på det sista avsnittet i dokumentärserien Ancient Aliens: Ancient Aliens and the Undead. Alltså, kan ni fatta?! Utomjordingar plus forna kulturer plus odöda! Epic fucking win! Och just det, Lilith nämndes också. Hur ska någonting någonsin kunna toppa detta?