Ge mig ljus och färger

När solljuset försvann började jag plötsligt sova betydligt längre. Eftersom jag alltid varit helvetiskt mörkrädd drar jag aldrig för gardinerna när jag ska sova (annat än under de extremt ljusa sommarnätterna), vilket innebär att jag oftast vaknar när solen skiner mig i ansiktet. Solljuset får mig även att känna mig pigg och utvilad, även fast jag ibland kanske inte sovit mer än i sex, sju timmar. De senaste dagarnas grå himlar fick mig dock att plötsligt sova i nästan tolv timmar. Som ni kan gissa är jag inget fan av den mörka, kalla årstiden.

Jag har bara fyra sidor kvar att skissa på ”Theia mania”, men eftersom jag är osäker på replikerna lägger jag det gång på gång åt sidan. Idag ska jag dock sätta mig ner med en stor tekopp och mitt manusblock, slöläsa några Inger Edelfeldt-böcker för att komma i rätt stämning och ignorera att Hermes tittar bedjande på mig med sina stora rådjursögon. Och det blev genast betydligt svårare när Joacim tipsade mig om en utställning på Medelhavsmuseet i Stockholm (ett av mina absoluta favoritmuseer) som jag bara MÅSTE se!

(Vad är det för människor som tycker att ren, vit marmor är snyggare än bjärta, sprakande färger? Det är ju obegripligt!)