Li och Kafka, vad har de gemensamt?

Jag bläddrade igenom Gemenskapen har sina demoner och ensamheten sina – Essäer om Franz Kafka häromdagen (inte för att jag är speciellt förtjust i Kafka. Jag fick boken i handen för att den skulle chippas och märkas med rätt hyllsignum). Ni kan tänka er att jag föll pladask för ovanstående citat, med tanke på hur ofta jag brukar skämta om att jag egentligen är en levande död. Och visst gillar jag att avskärma mig när jag tecknar (öh, och ofta även när jag inte tecknar), men inte så till den grad att jag aldrig träffar någon. Tvärtom kan jag ibland behöva råd och utlåtanden från folk för att överhuvudtaget komma vidare.

Nåväl, i samma essä (som lustigt nog handlade om ifall Kafka hade aspergers) fanns flera citat från Kafka där han beskrev sitt förhållande till skrivandet och litteraturen. En kvinna som han brevväxlade med hade tydligen rått honom att inte låta skrivandet få en så stor plats i hans liv, varpå han upprört hade svarat att det vore idiotiskt av honom att inte satsa alla krafter på det enda område där han kände sig hemma. Det var möjligt att det som han skrev inte var något värt, tillade han, men i så fall var inte heller han något värd.

Jag kände igen mig rätt mycket i det förhållningssättet. Jag har kommit att betrakta mitt värde som förbundet med serietecknandet, eftersom det är det enda området där jag känner att jag kan min sak. I perioder av idétorka eller kraftigt nedsatt produktivitet känner jag mig usel och värdelös. Och det är väl lite så som det är nu. Men det går nog över snart. Jag måste bara komma igång med den där mytologiska serien så kommer allt kännas bättre.

Öh, och förlåt att jag jämförde mig med Kafka. Det var jävligt pretto. Förlåt.
Det ska aldrig hända igen.

  • http://talk.consimworld.com/WebX?14%4065.S4ddaBOsR1r.73%40.1dcdf4df Göran S

    Vad gäller otrevliga människor är det klart att det är bäst att värdera dem efter deras arbete, eftersom det skulle bli riktigt, riktigt trist resultat av att värdera dem utifrån vilka de är.I ditt fall vore det inte alls trist, eftersom du är en ganska bra och trevlig person. Fast den åsikten kommer ju inte att förändra dina tankemönster i det korta perspektivet, så jag hoppas du kommer igång med tecknandet så mycket som det bara är möjligt.(Fast det är nog kanske mer av egoistiska skäl egentligen. Mer serier från Li ger ju mervärde åt oss andra.)

  • http://www.blogger.com/profile/17025511724973357172 Puck

    I like it a-lot.Vrid och vänd på verkligheten är ett bra motto.Förresten – har du gjort nåt med Arachne? Keep up the good work

  • http://www.blogger.com/profile/09513866212871593402 Li

    Göran:Så fort jag vet hur jag ska göra med bakgrunderna, så sätter jag igång. Kanske får jag lätta lite på mina krav. Men eftersom jag inte är en sådan som kan sätta ihop fungerande bakgrunder i huvudet, så måste jag ändå ha någonting som förebild.Puck:Tack. ^^Arachne? Tjejen som utmanade Athena i vävning? Nej, jag har faktiskt aldrig tagit upp den myten nån gång.

  • http://nezzla.blogspot.com Nezzla

    Snygg bild =)Jag förknippar mig också mycket med prestation. Jag vet inte vad det beror på, vad man fått det ifrån. Själv är jag också i en sådan period av nedsatt produktivitet. Blev till och med trött av att rita en enda serieruta. Mitt huvud känns som att det gått från att rymma en massa idéer och drivkraft till att vara tomt och trött. Har alltid haft såna "ökenperioder". Jag funderar på hur vanligt det är. Och hur man tar sig ur det, eller om man bara kan vänta ut det. En grej jag brukar göra dock är att bara ta tag i något och traggla mig igenom det. Vissa saker går långsamt för jag känner mig oinspirerad och dålig, men jag tänker att detta får ta sin tid. Jag kör på tills hjärnan kopplar på den kreativa sidan igen. Men alltså, kreativiteten kommer tillbaka. Gör den alltid. Och dina serier är alltid bra! Ser fram emot att läsa mer =)

  • http://www.blogger.com/profile/09513866212871593402 Li

    Tack! ^^Ja, ibland får man perioder då man inte kan eller orkar göra någonting. Man vet att det kommer lossna så småningom, men just när det pågår känns det väldigt jobbigt.