I’m so darn hot

Hm. När håret har blivit så fett att man kan skapa sådana här frisyrer bara genom att dra fingrarna genom det, är det kanske dags att gå och tvätta det. Eller kanske inte. Det ser ju rätt sött ut…

Annars har de senaste dagarnas hetta varit lite för mycket, till och med för mig. Tjugofem grader känns ganska lagom, men när det börjar närma sig trettio är det inte lika roligt längre. Jag sover sämre, har inte just någon aptit och får inte mycket gjort. Har mest suttit och läst och tittat på två små bruna kaniner som brukar hålla till vid en buske nedanför mitt fönster.

Häromdagen lånade jag hem Platons Staten, mest för att läsa stycket där han låter Sokrates kritisera Homeros och Hesiodos framställningar av gudarna. Han menar på att de inte bara är förmänskligade på ett ytterst ovärdigt vis utan även tämligen omoraliska, och att sådana berättelser inte ska få förekomma i hans perfekta stat eftersom det är farligt stoff för ungdomarna. Som grekisk mytologi-freak tycker jag förstås att detta är kolossalt roligt.

Det kan dock tilläggas att Platon inte var först med sin kritik av de traditionella gudaberättelserna. Poeten och filosofen Xenofanes hade redan hundra år tidigare påpekat att människor skapade gudar till sina egna avbilder, men att den verklige guden inte alls bar spår av något mänskligt. Tyvärr verkar hans skrifter bara ha överlevt i fragment. Som vanligt. Ibland får man intrycket att det bara var Platon och Aristoteles bland filosoferna som folk brydde sig om att bevara för eftervärlden.