Efter midnatt

Det är efter midnatt. Jag går runt i lägenheten och packar och småstädar innan jag ska ta tåget till Uppsala och Joacim klockan tio över fem. Det är lika bra att försöka hålla sig vaken fram till dess. Att resa gör mig ändå så nervös att jag aldrig lyckas sova ordentligt innan. Fast nu är det verkligen på tiden att jag kommer bort från Borås ett tag och umgås lite med… andra människor. Trots att jag inte direkt känt mig ensam, så har jag de senaste veckorna varit tyngd av en märklig apati som förmodligen kommer sig av bristen på socialt liv. Jag hade verkligen ingen lust med någonting, knappt ens att äta. Jag förstod inte varför. Jag hade nyligen gett ut ett nytt nummer av mitt fanzine och det var snart dags för spx! Jag borde vara glad, ändå satt jag mest bara som ett tomt skal utan något verkligt liv och visste inte riktigt vad jag skulle göra. När Joacim möter mig på stationen kommer jag kasta mig om halsen på honom och väsa ”braaain!” i hans öra. Tur att han har spelat Urban Dead och vet hur man återupplivar zombier.

  • http://www.blogger.com/profile/06211095992353113280 Malin

    Menåå! Hoppas du får roligt med Joacim. Käka inte upp honom helt!

  • Ola He

    Trots det småsorgliga inlägget kunde jag inte låta bli att fnissa åt din underbara zombiebild.

  • http://www.blogger.com/profile/09513866212871593402 Li

    malin:Nädå, jag nöjer mig med hans hjärna. ;)ola: Zombiebilden SKA man fnissa åt. 🙂