En hedning gör slag i saken

Ganska nyligen gick jag ut ur svenska kyrkan. Jag hade velat göra det under en längre tid, men som vanligt inte orkat ta tag i det (det är bara när det gäller serieteckning och skolarbete som jag är disciplinerad, i övrigt är jag fruktansvärt lat och ostrukturerad). Men det gick väldigt smidigt, så nu är jag hedning även på papperet. Jag fick en blankett tillsammans med den skriftliga bekräftelsen med frågor om varför jag valt att utträda, det var allt. I mitt fall var det så enkelt som att jag faktiskt inte är kristen. Det kändes fel att vara medlem i en församling, vars tro och värderingar jag inte delar. Punkt.

Bibeln är bitvis en ganska motbjudande bok. Ödmjukhet och förståelse blandas med hävdandet av det egna folkets särart och rätten att utrota Guds fiender. Kvinnor ska underordna sig sina män och tiga i församlingen, samt påtaglig heteropropaganda. Man kan förvisso tolka och läsa Bibeln på flera olika sätt, vissa människor har rent av lyckats läsa in både queera och feministiska element, men personligen tycker jag att det känns aningen krystat. Om man bara anstränger sig kan man förmodligen tolka in vad som helst. En annan sak som stör mig är att det oftast bara är de negativa styckena som är föremål för omtolkningar. Där måste man ta hänsyn till den historiska kontexten, där får man inte tolka bokstavligt för det betyder förmodligen något helt annat, ja, om man nu verkligen kan förstå Gud överhuvudtaget förstås. Men de positiva styckena då? Borde det inte finnas samma risk för misstolkningar även där? Hur kan man vara så säker på att man har förstått Gud korrekt i kärleksbudskapet, medan till exempel tal om hat och fördömelse mot de otrogna inte ska läsas rakt av? Folk brukar beskylla New Age för att vara oseriös, eftersom man kan välja och plocka ut de bitar som man gillar och därav konstruera sin egen tro, men sådant sker ju faktiskt till viss del inom kristendomen också. Det är det tvunget till, för ingen vettig människa idag skulle ställa upp på allting som Bibeln talar om.
Om nu Gud finns (man kan ju aldrig riktigt utesluta möjligheten) skulle han ha vunnit på att uppdatera Bibeln ett antal gånger.

Kristus är slutet på lagen, står det i Nya Testamentet (Rom 10:4). Det brukar sägas innebära att Jesus gjort slut på lagens dömande makt över människan och att tron på honom allena leder till rättfärdighet och räddning på Domens dag. Det låter ju å ena sidan fint, men betyder å andra sidan att en person som mer eller mindre levt efter buden, för att de stämmer överens med hans/hennes eget moralsystem, men utan att tro på Jesus, hamnar i helvetet. Medan en annan person som kanske stulit, varit otrogen eller betett sig illa på annat sätt, blir räddad bara genom att tro. Jag tycker att det låter helt vansinnigt, rent ut sagt.

I Matteusevangeliet säger Jesus dock: Tro inte att jag kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår, skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket. Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket. (Matt 5:17-20)
Sedan går Jesus in på några av buden och skärper dem än mer. Öh, jaha, men… talar inte det emot Paulus påstående om att tron allena räddar? Det är tur att jag inte är kristen. En ansenlig del av min intellektuella verksamhet skulle i så fall gå åt till att försöka förstå hur kristendomen hänger ihop, och det finns alltför många bättre saker att lägga sin tid och kraft på.

  • http://www.blogger.com/profile/02137630603967130524 WalterE.Dizzy

    Genom ett utskick från Optimal Press fick jag tips om den här bloggen. Intressant skrivet om Bibel och religion.

  • http://www.blogger.com/profile/09513866212871593402 Li

    Oj då, först nu såg jag den här kommentaren.Tack så mycket! 🙂

  • http://www.blogger.com/profile/08418091459248577266 Anders Branderud

    [Att skilja åt] Den historiska personen som det står skrivet om i originalversionen som blev redigerat till ”Matteuseusevangeliet” hette Ribi [det var hans titel] Yehoshua. Hans namn redigerades av hellenister till ”Jesus”.Ribi Yehoshuas – Messias – ursprungliga undervisning var i enlighet med direktiven i ”Moseböckerna” och den förvrängdes sedan av hellenister [not 1]. Den förvrängda undervisningen finns nu att läsa i ”Matteusevangeliet”. Ribi Yehoshuas – Messias – efterföljare hette Netzarim [försvenskat till ”nasaréer”] och de gjorde sitt bästa att praktisera direktiven i ”Moseböckerna” icke-selektivt; och för att följa Messias idag krävs det att man gör sitt bästa att praktisera direktiven i ”Moseböckerna”. [not 2]Paulus blev avskuren från Netzarim pga. att hans lära stred mot ”Moseböckerna”.Den judiska Bibeln är inte irrelevant och har inte en dålig moral.Det går det att bevisa – med formell logik baserat på vetenskapliga premisser existensen av en Skapare och att Skaparens Instruktioner finns i ”Moseböckerna” samt att Dennes syfte med mänskligheten är att de ska praktisera de Instruktionerna. [Klicka på påståendet för belägg.]